Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Sammanfattning: Syftet i studien är att beskriva upplevelsen av ungt moderskap i Sverige idag utifrån socioekonomiska förhållanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i såväl grupp som enskilt. Intervjupersonerna är unga mödrar från Göteborg och några grannkommuner som har fått barn när de var i 16-20 års ålder. Resultatet visar att moderskapet går som en röd tråd genom de tre huvudområdena och att moderskapet är starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev moderskapet som identitetsbildande och som en övergång från ungdomstiden till vuxenlivet.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi både i Sverige och i resten av världen. Det finns en möjlighet att i våra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar biomassa från bestånden. Det finns dock frågor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att ägna sig åt röjningsgallring istället. Vårt mål med arbetet var att koncentrera oss på frågeställningen om huruvida ett uttag av helträd sänker tillväxten jämfört med en röjning där träden lämnas kvar.

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten.

För alla producerande företag är material och komponenter en förutsättning för att kunna tillverka sina produkter och uppfylla kundernas krav och önskemål. Stora orderkvantiteter bidrar till högre lagernivåer och ökad lagerhållningskostnad men möjliggör en hög leveransservice. Små orderkvantiteter bidrar till lägre lagerhållningskostnad men risken finns att bristsituationer uppstår som kan orsaka produktionsstörningar. Förändrade förutsättningar, såsom ökad efterfrågan eller senarelagd leverans från leverantör, gör det ännu svårare för företag att leva upp till kundernas krav och önskemål. Det krävs ständiga avvägningar mellan resursutnyttjande, kapitalbindning och leveransservice för att hitta bästa totallösning.